Forskaren: Så levde Stockholm+50 upp till vetenskapen: ”I bästa fall sår det ett frö”
Forskning
Stockholm+50 resulterade i tio uppmaningar till världens länder. Åsa Persson, som varit delaktig i processen att ta fram ett vetenskapligt underlag till mötet, hade hoppats på ett mer konkret slutresultat.
– Sverige hade en unik chans att leda vägen. Det tycker jag inte riktigt man gjorde, säger hon.
Det har gått en vecka sedan FN-mötet Stockholm+50 ägde rum. Till mötet kom världsledande miljöpolitiker till Stockholm för att kraftsamla kring klimatfrågan. Mötet resulterade i tio uppmaningar till omvärlden för att öka takten i klimatomställningen.
Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
- Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
- Full tillgång till allt digitalt material
För att ge en vetenskaplig grund till mötet hade forskare vid Stockholm Environment Institut, SEI, och Council on Energy, Environment and Water tagit fram rapporten Stokkholm+50: Unlocking for a better future. I den listar de 52 konkreta rekommendationer för att nå de globala klimatmålen. Om dessa implementeras tillsammans med befintliga klimat- och miljömål menar de att världen har en chans att lyckas.
En del av vetenskapen återspeglas
Åsa Persson, forskningschef vid SEI, är en av de forskare som står bakom rapporten. Efter att ha gått igenom FN-mötets tio skrivningar kan hon se att en del av rapportens innehåll återspeglas.
– Flera tankar från rapporten, och vetenskapen generellt, finns med. Man lyfter bland annat att det är viktigt att se en god miljö som en rättighetsfråga, att det behövs stora systemförändringar, att finansiella flöden behöver harmoniseras med klimatmål i större utsträckning samt att vi behöver tänka nytt kring hur vi tar in ungdomars perspektiv, säger hon.
FAKTA
Tio uppmaningar efter Stockholm+50
- Sätt människans välmående i första rummet, för en hälsosam planet och för allas välstånd.
- Erkänna och implementera rätten till ren, hälsosam och hållbar miljö genom att uppfylla visionen från princip 1 från 1972 års Stockholmsdeklaration.
- Anta en systemövergripande förändring av vårt nuvarande ekonomiska system för en hälsosam planet.
- Stärka genomförandet av befintliga nationella åtaganden för en hälsosam planet, genom att förstärka nationell miljölagstiftning, budget, planeringsprocesser och institutionella ramverk.
- Säkerställa att offentliga och privata flöden är i linje med åtaganden för miljö, klimat och hållbar utveckling.
- Skynda på systemövergripande omställning av de sektorer där det finns stört effekt att hämta, så som livsmedel, energi, vatten, byggnader, tillverkning och mobilitet.
- Återuppbygga förtroende för samarbete och solidaritet.
- Stärka och ge ny energi åt det multilaterala systemet.
- Erkänna ett ansvar för framtida generationer som en hörnsten för gott beslutsfattande.
- Ta vidare resultaten från Stockholm+50 genom att stärka och ge ny energi åt pågående internationella processer, så som FN-högnivåmötet Summit of the Future i 2023.
”Inte tillräckligt specifika”
Samtidigt hade hon hoppats på mer konkreta förslag.
– Det finns många goda tankar. Problemet är att de inte är tillräckligt specifika för att ge ett bra underlag. Men det var ganska väntat eftersom det fanns ett begränsat mandat att besluta och förhandla, säger hon.
Gällande den kritik som på förhand riktats mot den svenska regeringens förberedelser inför mötet, påpekar Åsa Persson att det inte var Sverige själva som beslutade om mötets utformning, utan att det förhandlats fram av FN:s medlemsländer.
”I bästa fall sår det ett frö”
Men i efterhand, och utifrån ett vetenskapligt perspektiv, håller hon till viss del med om kritiken.
– Om vi tittar på vetenskapen krävs brådskande och väldigt transformativ handling. Det kan man inte säga att det här resulterade i. I bästa fall sår det ett frö, att mötet leder till en samsyn och politisk vilja att driva förändring på hemmaplan bland FN:s medlemsländer, säger hon.
Vidare säger hon att Sverige slarvade bort en chans att vara föregångare och förbereda nya samarbeten och åtaganden.
– Sverige hade en unik chans att leda vägen. Det tycker jag inte riktigt man gjorde. Samtidigt har Sverige fortfarande den möjligheten, genom att fortsätta driva de tio rekommendationerna i den så kallade Stockholmsagendan och snabbt omsätta dem i praktisk handling nationellt och internationellt , säger hon.
Ser några konkreta punkter
Trots att hon hade önskat mer i slutresultatet av FN-mötet, har hon identifierat några konkreta punkter som Stockholm+50 resulterade i.
– Bland annat lyftes behovet av att stärka en global dialog om hållbar konsumtion och produktion, vilket antyder att man höjer ambitionsnivån. Utöver det lanserades ett initiativ med gröna jobb för unga, samt ett nytt program för klimatinvesteringsfonderna. Dessutom tillkom två nya länder, Japan och Sydafrika, i ledarskapsgruppen för industrins omställning. Så man kan inte avfärda mötet som att det inte ledde till någonting alls, men mycket efterarbete återstår, säger hon.
