Guide: Framtidens bränslen

Vätgas är bränslet som tillhör framtiden. Fortfarande. Det har varit en bubblare i många år, men antalet bilar som rullar på vägarna är fortfarande få. Förra året såldes fem stycken.

Tillgången och priset på fordonen är ett hinder för utvecklingen, liksom tillgången och priset på vätgas. Arbete pågår för att öka tillgängligheten. Miljö & Utveckling har bland annat rapporterat om norrländska Oazer som tagit fram ett koncept för små, eldrivna vätgastankstationer i modulform. I Mariestad finns Sveriges första solelsdrivna vätgasmack, där vätgasen framställs av solel från en närliggande solelspark. Fördelen med vätgas är räckvidden, som motsvarar den för en vanlig bensinbil. En annan fördel är att gasen även kan driva tung trafik.

Lastbilar en vätgasbubblare

En vätgasbubblare är tunga och lätta lastbilar och arbetsfordon. I USA har Nikola, en nykomling på lastbilsmarknaden, lanserat en vätgasdriven lastbil och håller även på att bygga upp ett nätverk med tankställen. Lastbilen kommer även i en version för Europa. 

Även etablerade tillverkare satsar på vätgaslastbilar.

Bensin och diesel som gäller idag

I dagsläget är det fortfarande bensin och diesel som gäller enligt SCB. Under år 2018 var andelen bensin- och dieselbilar som nyregistrerades 85 procent. Bland lastbilarna är det diesel, E6 som dominerar nästan totalt.

Men det betyder inte att de bilar som säljs nu alltid kommer att drivas på fossilbränsle. Enligt reduktionsplikten kommer både bensin och diesel att bli alltmer fossilfritt framöver. Från första juli i år är de som levererar drivmedel skyldiga att blanda in biodrivmedel i en mängd som motsvarar fem procent av volymen för bensin och 25 procent för diesel, eller mer precist minska utsläppen med 2,6 procent från bensin och 19,3 procent från dieselbränsle. Kvoten ska höjas år för år. Ett bränsle för framtiden är alltså något som kan driva bensin- och dieselbilar, men som innehåller allt färre fossila droppar.

Nya sorters bensin och diesel framtidens bränslen?

Ren bensin och diesel behöver inte heller förbli vad det är idag. E-bensin och e-diesel som utvecklas i samarbete där bland andra Audi ingår är bubblare. De framställs av biomassa men kan också framställas med koldioxid som råvara.  Rent biobränsle i form av HVO-diesel kan redan idag driva vissa dieselbilar.Men här finns också frågetecken kring var biomassan hämtas ifrån.

Läs mer: Nytt beslut PFAD.

Andelen fordon som redan från start drivs icke fossilt ökar ändå på marknaden för personbilar och fossiloberoende fordon står i år för nio procent av de nyregistrerade bilarna, enligt Gröna Bilister. Oberoendet står för att bilen kan köras på 75 procent fossilfri råvara.

Elmixen avgörande

El är helt dominerande bland de bränslen som kan räknas som nästan fossilfria, i alla fall med svensk elmix. Antalet nyregistrerade bilar som körs på enbart el var 7 147 stycken, enligt SCB, medan 21 025 var elhybrider och 21 811 laddhybrider.

Gröna Bilister noterar att etanolbilarna är på väg ut. Lite drygt tusen etanolbilar såldes under året enligt SCB, att jämföra med de 3 288 gasbilarna. Övrigt omfattar 27 nysålda bilar och där ingår de fem vätgasbilarna samt bilar som drivs på gasol och annat. Det finns till exempel bilar i landet som drivs med gengas.

Flygets två utvecklingsspår

Inom flyg finns två huvudsakliga utvecklingsspår: biojet och el. Enligt Anders Forslund, forskare på Chalmers, ska elflygplan bara vara sex år bort. Det Vinnovafinansierade projektet Elise syftar till att få fram ett elektriskt regionalt flygplan som klarar rutter på 400 kilometer och att flygplanet ska enligt projektet vara certifierat år 2025.

Biobränsle för flygplan, så kallad biojet, finns redan på den svenska marknaden. Flygbolaget Bra har genomfört flera flygningar på biojet, som köps in från världens enda tillverkare i USA. Bränslet minskar koldioxidutsläppen med cirka 70 procent enligt flygbolaget, och på kortare sträckor är inte höghöjdseffekten aktuell.

För att få fart på tillverkningen av biobränsle förväntas regeringens utredare Maria Wetterstrand föreslå en reduktionsplikt liknande den för vägtrafiken. Det skulle innebära en stegvis upptrappning av inblandningen av biobränsle i det vanliga flygbränslet, precis som för trafiken på landbacken.

Ingar Lindholm och Kerstin Lundell

Läs mer: Det här var framtidens bränslen 2017